HD55s årsmöte 2020 var starkt präglat av Covid-19. De 13 deltagarna, av 18 anmälda, satt på säkert ”coronianskt” avstånd från varandra.

Anders Johansson hälsade alla välkomna och valdes till ordförande för årsmötet och Bengt Lasses till sekreterare. De inledande punkterna på dagordningen gicks snabbt igenom, någon verksamhet har i stort sett inte pågått under säsongen.  Läs VB:n och årsmötesprotokollet på hemsidan under menyn ”Om HD55+”. Mats Åhlberg redogjorde för ekonomin där årets förlust blev 11 781 kronor. Kvar i kassan är nu 12 462 kronor.

Vid val av styrelse omvaldes Anders Johansson på ett år och Gunilla Johansson nyvaldes som ledamot på två år efter att ha varit suppleant. Hon böt i princip med Kerstin Dahlström som valdes till suppleant.
Mats Åhlberg avgick efter tolv år som ledamot och kassör. Tyvärr har ingen åtagit sig  förtroendet som ledamot på två år efter Mats trots valberedningens ansträngningar. Platsen är således vakant.
Åke Öijermark omvaldes som suppleant och Jan-Olof Rehnstrand nyvaldes som suppleant efter Lars Holst, som tackade nej till fortsatt uppdrag i styrelsen.
I konstituerande möte efter årsmötet åtog sig Gunilla uppgiften som kassör i kommittén.

Lars Holst, som under några år förtjänstfullt varit ansvarig för Carl Ohlson cup, har avsagt sig uppgiften. Bengt Lasses har i stället åtagit sig ansvaret för CO cup.

Bengt Lasses har avsagt sig ansvaret för Dalagolfen 50+. Styrelsens förslag är att det bör vara en klubbtävling och att klubben tar över ansvaret. Frågan ska diskuteras med klubbledningen. Kommittén är inte främmande för att medverka med funktionärer vid deltävlingen som tidigare.

Punkten 12a på dagordningen utgick och i stället kommer ett antal väsentliga frågor om HD55s fortsatta verksamhet att utformas. Frågorna kommer att sändas till medlemmarna och svaren sammanställs, redovisas och diskuteras på upptaktsmötet i  vår.

Mötet avslutades med avtackning av Mats Åhlberg och Lars Holst. De fick som tack två silverglänsande påsar, som intill visshet gränsande sannolikhet innehöll någon välsmakande dryck passande till en god middag.

Text och foto: Bernt Bergkvist
Klicka på bilderna för att få dem större.

Från arbetet som assisterande pro i Barsebäck till ett tillfälligt arbete som pro i Leksands GK under några månader 1987 blev närmare 31 år för den då 27-årige Per Jönsson. Han kände redan tidigt att i den här klubben och orten kommer jag att trivas. Även hustrun Petra flyttade med och tog hand om shopen. Han gjorde sig känd som en duktig utbildare och omtyckt av medlemmarna, inte bara klubbens egna utan också från andra klubbar, som sökte sig till hans kurser i Leksand. Per blev för många ”Mr Leksands Golfklubb”. Efter att Per avslutat sitt arbete i Leksand fortsatte han som pro i Hässelby GK. Han har fortfarande kvar sin anställning i klubben.

Den 29 oktober i fjol hände det som förändrade Pers och familjens livssituation. Per fick en kraftig hjärnblödning som gjorde honom delvis förlamad på vänster sida.

Jag träffar Per och dottern Lisa i golfrestaurangens uteplats på Pers gamla arbetsplats han haft i över 30 år för en intervju om hans väg tillbaka. Han har blivit lite smalare och har nu kortklippt hår, men den härliga skånskan är oförändrad likaså hans positiva sätt och minnet för namn. Lisa sitter bredvid Per och bär munskydd för att inte riskera att smitta pappa. ”Jag är med på intervjun för pappa har svårt ibland att skilja saker i tid och rum” säger Lisa. Per nickar och är glad att Lisa kan vara med. ”Jag har också dålig balans” tillägger Per.

Per sitter och ser ut mot banan och greenen på hål 18. Det rör sig många spelare på väg från greenen och på planen nedanför restaurangen. Han känner igen många till    namn och hejar med en vinkning till några som ser Per.

Per börjar berätta.
”Jag stod vid kylskåpet hemma i bostaden och kände något konstigt i huvudet och mådde dåligt. Petra är hemma och såg vad som hände. Hon ringde efter ambulans som kom på en gång och körde mig snabbt till Mora sjukhus. Jag har haft huvudvärk i 14 dar och fått tid hos läkare den 30 oktober” börjar Per sin berättelse.

Per tittar på Lisa, som bekräftar att det var så.

Per röntgades och det var en kraftig hjärnblödning han fått. Det blev omedelbar transport med helikopter till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han opererades och fick stanna där i 14 dagar. Det blev transport tillbaka till Mora för fortsatt vård. Lisa gör några smärre korrigeringar i Pers berättelse och Per nickar instämmande.

Pers tillstånd försämrades och läkarna konstaterade att han fått hjärnhinneinflammation och det blev snabb transport tillbaka till Akademiska. Den här gången blev det med ambulansflyg eftersom det dåliga novembervädret hindrade helikoptern att flyga.

”Det var ett mycket allvarligt tillstånd för pappa. Han svävade mellan liv och död. Läkarna kunde inte lova något” säger Lisa och klappar pappa Per på kinden. Per är berörd, nickar och stryker med handen över huvudet.

Per repade sig snabbt och det blev transport tillbaka till Mora för fortsatt vård i ytterligare sju veckor. Efter några veckor ansåg läkarna att Per var så pass frisk att det var dags att börja rehabilitering. Hans första ”träningspass” var att sitta upp i sängen utan stöd i 5 – 7 minuter. Därefter att sitta i rullstol och sedan gå med rollator. Den 17 december blev det transport till Falu sjukhus och rehab-avdelningen för mer kvalificerad rehab.

”Personalen på rehab var suverän. Jag fick lämnade rullstolen direkt och börja gå med rollator. Efter två dagar började jag gå utan rollator med stöd av personal.  Det var ett stort framsteg. Nu är det balansen som måste tränas” säger Per.

Julafton fick familjen fira på Falu sjukhus rehab avdelning. ”Petra, Lisa och Johan var där. Fridah kunde inte komma hon och Oskar hade nyligen fått barn, en flicka, och jag har blivit morfar” säger Per stolt i rösten.

Efter ca. sex veckor blev Per utskriven från Rehab i Falun och så länge Coronaepidemin pågår är det rehab i hemmet som gäller. ”En sjukgymnast och en arbetsterapeut kommer fyra gånger i veckan och tränar mig”.

Under tiden på sjukhuset startade Lisa en fond på Hjärnfondens hemsida för insamling till forskning om hjärnan. Fonden är nu avslutad och inbringade 14 000 kronor som gick till hjärnforskning. ”Jag gjorde det för jag vill inte att något barn ska fira julen utan sin pappa” säger Lisa samtidigt som hon torkar en tår och får en klapp av pappa.

”Stödet från familjen har betytt mycket och Petra har betytt oerhört mycket och varit ett starkt stöd. Och alla vänner och bekanta som på olika sätt visat sitt stöd för oss. Jag vill passa på att tacka alla som stöttat oss och ett särskilt tack till ledningen för golfklubben och Patrik i shopen. Det betyder oerhört mycket” säger Per.

Vi lämnar matsalen tar oss ut till övningsgreenen vid hål ett. Per vill visa hur långt hans rehabilitering med golfklubbor nått. Eftersom hans vänstersida är svag tränar han nu med vänsterklubbor, som fungerar bättre för Per än högerklubborna. Sin högerputter behåller han det fungerar. Han tar av bagen av golfbilen går några meter framför bilen, de första stegen med hjälp av Lisa. Tar upp pitchen, släpper några bollar framför sig och slår vant den ena bollen efter den andra upp på övningsgreenen. Imponerande, tyckte bl. a Michael Stenback, Sune Halvarsson, Kalle Karlsson, artikelförfattaren och några till som finns i närheten.

”Min högsta önskan är att komma ut på banan igen och spela någon form av tävling” säger Per och plockar ner klubborna i bagen och går till golfbilen. Med den viljan som Per har är den önskan snart uppfylld.

Text och foto Bernt Bergkvist och Lisa Jönsson

Under de senaste månaderna har golfen i Sverige fått en kraftig uppgång och så även i vår klubb. Antalet medlemmar är nu 688 per den 11 juli och några till är troligen på gång att söka medlemskap.

-Vi har en budget på 600 medlemmar av en viss blandning för att få tillräckligt med intäkter för att driva verksamheten. Under en period under våren var vi nere i 585 medlemmar, så det här är mycket glädjande siffror, säger klubbchefen Rolf Andersson.

Klubben har fått in fler yngre och fler medlemskap i Mini än beräknat och totalsumman ligger klart över det budgeterade.

-Den kanske roligaste siffran är att vi nu har 125 medlemmar i åldern upp till 21 år. Nu önskar vi lite flera tjejer i alla åldrar, säger Rolf.

Till den sista juni har det spelats 6243 registrerade rundor. Detta kan jämföras med motsvarande tid 2019 då 3815 rundor registrerades, en ökning med 64 procent. Antalet greenfeegäster har också en stor ökning. Intäkterna för greenfee har under samma period ökat med 32 procent, eller i kronor 77 000.

-En stor del av ökningen av medlemmar, gäster och spelade rundor har sin del i Covid-19 där golfspelare på ett naturligt sätt håller avstånd samtidigt som man   befinner sig utomhus och får bra motion. Leksands Golfklubb har också en välskött och naturfin bana i toppklass och erbjuder en restaurang med god mat och bra service, avslutar Rolf och hälsar nya och gamla medlemmar och gäster välkomna till golfklubben.

Text och foto Bernt Bergkvist

Dykare tog upp ca 7000 bollar

Under torsdagen 8 juni var två dykare från Golfboll Divers i Göteborg sysselsatta med att ta upp bollar ur samtliga vattenhinder på banan. En av dykarna berättade att de tagit upp ca 7 000 bollar i nätkassar. Bollarna transporteras sedan till Göteborg för rengöring, sortering mm. Bollarna från Leksand skulle troligen vidare till Tyskland säger dykaren, som plockade bollar vid hål 16. Den här gången blev det inget boll i deras nätkasse från fyrbollen artikelförfattaren gick i.

– Det här gör vi som en naturskyddsåtgärd. Det är bra att få bort så många bollar ur vattnet. Dessutom blir det också några kronor till vår juniorverksamhet, säger klubbchefen Rolf Andersson.

Text & foto Bernt Bergkvist

Klubbens ordförande Björn Aspling öppnade vårårsmötet som skulle hållits den 28 mars, men på grund av Coronapandemin flyttats fram till lördagen den 16 maj och hölls utomhus med Coronianskt avstånd mellan deltagarna.

För första gången i klubbens historia hölls årets årsmöte utomhus på Fält Gärdas gård i växlande väder och svala vindar. Ett trettiotal medlemmar hade hörsammat kallelsen och deltog i mötet.

Årsredovisning 2019
Ordföranden gick igenom delar av Årsredovisningen 2019 och konstaterade bl. a att 136 medlemmar lämnat klubben av olika anledningar samt att 61 har tillkommit. Ett nettotapp på 75 medlemmar. Klubben har för närvarande 603 medlemmar. Förändringen följer i stort övriga golfsverige och även länets klubbar. Arbetet med att få nya medlemmar och förhoppningsvis tappa färre kommer att vara viktigt för klubben.

Björn Aspling berättade vidare att mycket hänt under året. Bl. a påbörjades bygget av golfstudion som blev klar till säsongsstarten. Utbildningar och kurser pågår nu för fullt. Bygget finansierades till största delen av två huvudsponsorer, medlemmar som vardera satsat 1000 kronor samt många timmars frivilligt arbete.

Efter två år i rad med positiva resultat redovisar klubben ett negativt resultat för 2019. Klubbens intäkter har minskat samtidigt som personalkostnaderna ökat. Medlemsavgifter och reklamintäkter hade det lägsta utfallet gentemot budgeterat. För banan har kostnaderna varit högre än budgeterat.

Ordförande sammanfattade årsredovisningen med att styrelsens ambition är att ha en ekonomi i balans och att utveckla och hålla golfbanan i ett skick som attraherar såväl gamla som nya medlemmar och gäster. Leksands GK ska vara en klubb för alla där gäster, medlemmar, anställda och sponsorer ska känna sig välkomna. Detta skapar förutsättningar för att attrahera både nya medlemmar och greenfeegäster.

Val av styrelse
Efter förslag från valberedningen omvaldes Björn Aspling som ordförande under ett år. Marlene Sandberg-Andersson och Roland Lång omvaldes samt Karin Mikkonen nyvaldes som ledamot för två år. Till suppleanter för ett år omvaldes Per-Olov Pola Lundgren och nyvaldes Daniel Liss. Rolf Andersson, Emma Skyllberg och Ingemar Snis har ett år kvar som ledamot.
Lars Holst och Anders Åkerblom omvaldes som revisorer för ett år. Och som revisorsuppleanter omvaldes Thomas Lind och Lars Andersson.

Ordföranden Björn Aspling avslutade mötet med uppmaningen att hålla avstånd till varann.

Text och foto: Bernt Bergkvist